Skämms!

Egentligen har jag inte gjort NÅGOT! ändå skämms jag för vad jag tror/misstänker.

jag hoppas att allt bara är en inbildning, att jag det bara jag som får för mig "allt". Alltså jag vet verkligen inte vad jag ska tro, om jag ska bry mig, eller om jag bara ska låtsas som ingenting! Varje stund med dig har varit dom lyckliga stunder som jag behövt. De var som jag mådde som dåligast du kom, tog med mig på mitt livs resa. Där jag fick tid att glömma allt och börja om på nytt. Du gav mig chansen som jag aldrig trodde jag skulle få, hela jag byggdes upp som en ny person och mådde ständigt bra... Nu börja de gå ner, känns som du nästan inte finns mer. Som hela du bara försvann, men ändå vet jag att du är kvar. Men för mig? Var det så att din uppgift var att komma som en ängel från himlen och få mig att må bra, och sen, sen när du fått mig dit du skulle bara lämna mig? Ja kanske så, men kanske också bara mina tankar. Något jag fått för mig?

Men tänk, tänk så är det här slutet. Eller är det kanske början? Vad vet jag..? vad vet ni..?




Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0